19 december 2012

Animering med iPad på Kattebäck

Kattebäcksskolan organiserade elevens val för sina elever under vecka 48 och en av aktiviteterna var animering med iPads. AV-Media var där och hjälpte till med tekniken och dramaturgin. 


TheHouseJackBuilt, AV-Media, CC-BY-SA
Att animera betyder ju att "levandegöra" och det var precis vad eleverna gjorde. Döda ting som legobitar, lera, pappersgubbar och annat får liv genom en teknik som går under namnet "stop-motion", stilla-rörelse. Vilket innebär att man tar ett foto av det man vill göra levande och sedan flyttas det lite, varpå man ånyo tar ett foto. 

Man kan sammanfatta filmarbetet med fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta, etc...

Fota-Flytta, AV-Media, CC-BY-SA

Med tanke på att en sekunds film normalt innehåller ungefär 25 bilder, så blir en hel del av fotografera-flyttandet...










Eleverna (årskurs 3 - 5) var organiserade i grupper om 2-3 och fick följande upplägg:
Collage, AV-Media CC-BY-SA
  1. Börja med en idé - vilken som helst - som ni kompromissar fram i gruppen.
  2. Denna idé ska sedan "pitchas" - alltså berättas kortfattat så att andra kan få ta del av den.
  3. När pitchen är godkänd inom gruppen och av en pedagog är det dags att skriva bildmanus - storyboard.
  4. Utifrån storyboarden samlar gruppen sedan in rekvisita och bygger gubbar, kulisser och annat.
  5. Fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta, fotografera, flytta - tills alla scener är klara.
  6. Redigera ihop scenerna med berättarröster, repliker, ljudeffekter, texter i ett filmredigeringsprogram i paddan (vi använde Pinnacle Studio).
  7. Filmpremiär (se nedan).
  8. Utvärdering (se nedan).

Champagne Supernova, AV-Media CC-BY-SA













Vi har bäddat in samtliga filmer som producerades i spellistan nedan.





Vad man bör tänka på när man animerar med iPad (enligt eleverna):

1.      Var inte girig när du ska få iPaden.
2.      Göra gubbar som kan stå upp
3.      Man ska inte tjafsa om saker
4.      Testa hela tiden
5.      Ha ett bra samarbete
6.      Gör alltid en storyboard
7.      Använder man musik måste man skriva var den kommer ifrån
8.      Bygg innan du fotograferar och filmar
9.      Flytta inte figuren för långt eller för kort när du fotograferar
10.  Ha inte handen i vägen när du fotograferar
11.  Ha inte för lite bilder, minst 80
12.  Häng inte på bordet under tiden man fotograferar, då kan bordet röra på sig
13.  Låt iPaden stå still när du fotograferar
14.  Planera och diskutera
15.  Se till att ni har allt material



Som pedagoger har vi inget som helst att tillägga efter att ha presenterat denna lista!

6 december 2012

Vanja och Ville på Fågelbäcksskolan

AV-Media blev inbjudna till Fågelbäcksskolan för att hjälpa två klasser i årskurs sju att skapa små filmer baserade på Mats Wahls bok Vanja och Ville och delta i en utlyst filmtävling. Tyvärr vann ingen av grupperna men det var en väldigt rolig och lärorik process att gå från filmidé till storyboard till färdig film. Lite musikskapande hanns också med.

Vi använde lärplattor genom hela processen, något som underlättar väldigt då man slipper sladdar och mycket av den tröttsamma filhanteringen och konverteringen som annars ofta uppstår. De tekniska genomgångarna av hur programmet fungerade tog kanske 20 minuter och sen var eleverna igång! Vi jobbade med apparna Pinnacle Studio och gjorde musik i Garageband.

Det vinnande bidraget hittar du här och trelleborgselevernas fina filmer hittar du nedan. Se dem gärna och imponeras över hur mycket de fått gjort under några timmars filmande och redigerande.







AV-Media Trelleborg tackar för att vi fick delta, det var väldigt roligt och lärorikt!

15 november 2012

Infografik - Visualisera mera!

Infografik, eller informationsgrafik, har fått ett rejält uppsving i media de senaste åren och en genomarbetad och snyggt presenterad infografik är ett effektivt sätt att presentera mängder med fakta och statistik på ett övertygande sätt.

Bra infografik kombinerar diagram, statistik, tidslinjer, bild, text och ikoner på ett estetiskt och grafiskt tilltalande sätt. Se t.ex. jämförelsen mellan Encyklopedia Braittanica och Wikipedia här nedan.

The End of an Era, statista, CC-BY
I det här fallet tjänar infografiken som ett synnerligen effektivt sätt att visa på skillnaderna mellan de två informationskällorna. Att få samma information i ren textform hade inte haft samma genomslag, något man märker på dagstidningarnas ökade användning av metoden. Man ska som alltid ha i åtanke att infografik oftast skapas med ett mål för ögonen, man har en poäng man vill förmedla, må den vara politisk eller annan, och denna kombination av olika presentations- och informationsformer är ett starkt medel.

Infografiken nedan av okänd skapare sätter på ett roligt sätt fingret på en del av den inbyggda problematiken i mediet


Diagrams Rule: A Satirical Look at Infographics
Källa

Att skapa infografik i skolan är ett roligt sätt att variera presentationsformerna. Man kan antingen göra det med mer klassiska skolverktyg som papper, penna och sax alternativt göra sina diagram och statistik i Excel eller Keynote och exportera den till Word eller Pages och göra den grafiska utformningen där. Det öppnar upp för många intressanta diskussioner kring hur statistik i olika former kan användas och manipuleras för att presentera ett budskap.


Hur gör man en bra infografik? Några framstående svenska grafiker delar med sig av sina bästa tips.

Exempel som visar på ett flertal olika sätt att använda mediet hittar man på visualys sammanställning över 20 bra infografik-exempel från 2011.

Skapa din egen infografik över ditt Facebook- eller Twitterkonto med dessa verktyg. Ett kul sätt att komma igång! 

Visual.ly samlar i skrivande stund över 24 000 olika infografik-exempel, här går det att hitta mängder med matnyttigt att använda i undervisningen.















Filmer från workshopen på Smygeskolan

I förra veckan var vi ute på Sveriges sydligaste skola, Smygeskolan. Ämnet för dagen var iPad och som vanligt lät vi deltagarna göra största delen av jobbet. Ola visade kortfattat hur man på ett enkelt sätt kan redigera film med en iPad och sedan satte lärarna igång. Tiden var förvisso rätt knapp, men samtliga lyckades trots detta knåpa ihop en liten film. Det blev hela tio små trevliga kortfilmer till slut.
Unfinished sympathy, AV-Media, CC-BY-SA

Att göra film med en iPad är enkelt. Inga sladdar, mikrofonutrustning eller dunkla redigeringsrum här inte!  Man har ju tillgång till fotokamera, filmkamera, musik, ljudeffekter, mikrofon och redigeringsutrustning i en och samma manick.




Vi tog oss friheten att lägga ut filmerna på YouTube, så att även ni, kära bloggläsare, ska kunna titta på dem. Här är resultaten:



"Djur i bild"

"Smygeskolans konstverk"

"The Big Five"

"Smygeskolans fågellik"


"Skolgården på Smyg"


"Instrumenten"

"Höst på Smygeskolan"

"Hi, year one!"

"FN-vecka med Smygeskolans tvåor"

"Böcker"



Stort tack till Smygeskolans pedagoger för en trevlig eftermiddag !

/Ola & Jonatan

iPad Användarhandbok

Du vet väl att det medföljer en användarhandbok till iPad? Du hittar den genom att:


Öppna webbläsaren Safari
Klicka på Bokmärkes-knappen och sedan på "iPad Användarhandbok"

Voila! Här finns allt och lite till som du behöver för att använda din iPad

14 november 2012

Viktig information om SLI

Från och med den 1/1 2013 kommer Trelleborgs bokningssystem för film och teknik och tjänst för strömmande media, SLI, att uppdateras. Uppdateringen kommer innebära ett ansiktslyft för utseendet men framförallt en förbättrad sökfunktion och en bättre överskådlighet. Det kommer också finnas en del nya funktioner som ska underlätta användandet, t.ex. möjligheten att spara favoritfilmer och en förenklad elevhantering. "Gamla" SLI finns kvar och fungerar som vanligt fram till den 1/1 2013 och du loggar in med dina gamla uppgifter.

Nya SLI är i så kallad beta-version vilket innebär att allt inte riktigt är färdigt än, men det mesta fungerar som det ska. Du hittar nya SLI här om du vill prova tjänsten.

Du som användare kommer behöva att registrera dig på nytt vilket är en enkel process. Detta kan man göra redan nu om man vill vara ute i god tid. Se dokumentet nedan för hjälp.

Hur registrerar man sig på nya SLI (PDF-document, 1,0 MB)

Vi kommer att göra nya manualer och guider för att underlätta för er, men eftersom allting inte riktigt är färdigt på SLI än så avvaktar vi lite. Följ oss här, på vår facebook eller på vår webb för mer information.

Har ni frågor eller problem så hör av er!

12 november 2012

Svenskarna och Internet - Statistik och infografik

Down by the river, AV-Media, CC-BY-SA

Stiftelsen .Se har släppt sin årliga rapport Svenskarna och Internet [PDF] som är spännande läsning för oss som jobbar inom skolvärlden. Vi kan bl.a. läsa att:
En tydlig tendens i rapporten Svenskarna och Internet 2012 är att Internetanvändningen fortsätter gå nedåt i åldrarna. Den största ökningen står skolbarn i låg- och mellanstadiet för, men även hälften av alla treåringar och två av fem tvååringar använder sig av Internet. Det blir också allt vanligare att koppla upp sig via smarta telefoner och surfplattor. På två år har ytterligare en tredjedel av svenska folket skaffat sig tillgång till mobilt Internet. Nu har fler än varannan svensk en uppkopplad mobil. 
Många barn och ungdomar har konstant tillgång till Internet i sina telefoner och därigenom tillgång till verktyg och resurser vi inte kunde drömma om för bara tio år sedan. Vad gör det med skolan? Hur behöver vi anpassa oss till det förändrade medieklimatet när allt läraren säger på en handvändning går att slå upp på Wikipedia?

Ju mer lärplattor och datorer vi har ute i skolan desto mer förändras lärarens roll. Frågor om källkritik, informationssökning och redovisningsformer blir viktiga att diskutera och förhålla sig till. Vi på AV-Media hjälper gärna i dessa frågor som rör användningen av teknik i skolan.

På  Statens Medieråds sida Mediebarn som jobbar med säker Internetanvändning bland barn och unga kan vi läsa att 54 % av barnen mellan två och fem år använder Internet på sin fritid. I nästa åldersspann, fem-nio, har procentsatsen ökat till 95 %!

Det är således viktigt att vuxna och pedagoger också behärskar nätet och alla dess tjänster och resurser som där döljer sig.

Är man intresserad av vad barnen i de olika ålderskategorierna gör på nätet rekommenderas att man går in på sidan och läser. Vad gör barnen på nätet som är så spännande och hur kan vi överföra och inkorporera dessa aktiviteter i skolan? Christina Löfving som ligger bakom den mycket uppskattade och spännande bloggen itmamman.se har skrivit en mycket läsvärd bok som heter
Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen - Så skapar vi en relevant skola utifrån LGR11 som varmt rekommenderas.

Christina fokuserar i boken mycket på att elevernas kreativa kraft kommer fram när de använder datorer och spelar spel:
Att läsa, spela dataspel och vara på internet där ungdomarna tvingas lita på och använda sin språkliga förmåga ger mycket bättre resultat än om de bara tittar på film eller lyssnar på musik. Att producera är viktigare än att konsumera. (Christina Löfving 2012, sid 32, min kursivering)

Tekniksidan Pingdom har ställt samman internetstatistiken från .Se i en grafiskt enkelt överblickbar infografik. Titta gärna på den tillsammans med era elever och diskutera och fundera på vad dessa siffror egentligen innebär för Sverige, skolan och de själva. 



Grundläggande genomgång av iPad

Skärmdump, AV-Media, CC-BY

9 november 2012

Alla filmers filmhandledning - för alla år

Hiking on the bike, Kalexandersson, (CC-BY-NC-SA 2.0)



Svenska filminstitutet, SFI, lanserar nu en filmhandledning för alla filmer som de inte gjort filmhandledningar till. Målgruppen är årskurs 1 till gymnasiet (!) och den ska alltså fungera till alla filmer. Kan detta verkligen fungera? Avgör själv genom att läsa handledningen här.

2 november 2012

iPadgenomgång för förskolan

Two Headed Dog, AV-Media, CC-BY-SA 
I måndags hade AV-Media nöjet att föreläsa och förevisa läsplattans, iPadens, funktioner i hörsalen på Vannhögsskolan för drygt 80 förskollärare. I Trelleborgs kommun gör man för närvarande en stor satsning på att införa iPads i förskolan som ett verktyg för dokumentation och alternativ pedagogik. I skrivandets stund har flera hundra läsplattor redan gått ut till förskolorna och vi på AV-Media har varit behjälpliga i att visa hur de fungerar och vilka pedagogiska användningsområden som finns.




Vi lät en iPad stå och ta ett foto varannan sekund längst bak på scenen, vilket kallas för Time lapse, och sedan redigerade vi filmen samt lade upp den på YouTube. Hela redigerings-arbetet gjordes på läsplattan och  vi använde apparna I Can Animate och Pinnacle. Resultatet kan ni beskåda nedan.





Läsplattan iPad och dess grundläggande funktioner

Inledningsvis gick vi igenom läsplattans grundläggande funktioner. Pedagog Stockholm har satt samman ett antal enkla videoguider som hjälper dig komma igång med din iPad. Om du undrar vad en iPad är kan klicka här för en genomgång.  För att se hela videon, som går igenom de grundläggande funktionerna, kan du klicka här. Annars kan du välja ett avsnitt i listan nedan:


iPad på webben

Ett bra sätt att hitta bra appar till läsplattan är att ta del av andra pedagogers erfarenheter. Om man googlar exempelvis "iPad i förskolan" får man i dagsläget över 16000 träffar, vilket kan kännas som väldigt mycket. Dock är det ofta samma appar som nagelfars och rekommenderas. Vi har ett par favoritsidor och bloggar som vi gärna delar med oss:

  • Skolappar.nu - Ystad kommuns webbsida, där du kan filtrera efter målgrupp, ämne med mera. Även kopplingar till skolans styrdokument finns med och gott om förslag till användningsområden.
  • Förskolepadda - blogg som riktar sig till förskolan. Här finns tips på appar, användningsområden, svar på frågor och mycket annat.
  • iPadpedagogen - handledningar och lektionstips.
  • Föreläsning i tre delar av Anders Carlsson, utvecklingsledare IKT Majorna/Linné, på Eventet Torghandel som anordnades av Center För Skolutveckling i Göteborg:

Listan skulle kunna fortsätta ett bra tag till och vi kommer framöver att fortsätta skriva inlägg om bloggar och nätresurser som har med iPad att göra. Håll dig uppdaterad genom att besöka bloggen då och då. Du kan också gilla AV-Media på facebook, där du får en notis varje gång vi publicerar något på bloggen.

Christina och Annas tips på appar

Christina Nilsson och Anna Gudmundsson från Skoldatateket rekommenderade appar, som kan användas i förskolan. Här följer en lista över de appar som visades:

Anna&Christina, AV-Media, CC-BY-SA




Till våren kommer vi att anordna app-knytkonferenser, där ni pedagoger kan utbyta erfarenheter kring hur man kan arbeta med olika appar. Håll utkick här på bloggen, hemsidan eller på facebook.

Tack för en trevlig förmiddag och hör gärna av er med tips på appar eller nätresurser. 


18 oktober 2012

Bilder i skolan? Regler och villkor i skolkopieringsavtalet

SBG, AV-Media, CC-BY-SA
Vi som jobbar inom skolan är ofta medvetna om att man inte får använda bilder hur som helst på grund av upphovsrätten.

Vad som  dock inte verkar ha slått igenom är kunskap om hur Skolkopieringsavtalet fungerar som gäller för lärare och elever inom Trelleborgs kommun.




Grundprincipen i Skolkopieringsavtalet är att lärare och elever får använda andras texter, noter och bilder från t.ex. Internet i skolarbetet om ett antal villkor uppfylls. Dessa regler gäller för förskolan, grund- och gymnasieskolan, Komvux, SFI, YH- och uppdragsutbildning.


Du och dina elever får:

  • Använda offentliggjorda texter, noter och bilder, t.ex. bilder som man hittar på Internet, i böcker, tidningar, tidskrifter osv.
  • Eleverna får ha tillgång till materialet i digital form via en intern undervisningsplattform (vars åtkomst är begränsad till skolans personal och elever) eller via mail inom undervisningsgruppen. Läraren får även skanna in och skriva ut material med stöd av Skolkopieringsavtalet till sina elever.

Villkor som dock måste uppfyllas:

  • Materialet får inte spridas till andra än skolans lärare och elever. Materialet får således inte spridas till personer utanför skolan t.ex. genom att läggas ut på bloggar. 
  • Det är tillåtet att kopiera motsvarande 15 A4-sidor från digital förlaga, exempelvis från en nyhetssajt på nätet. Från en och samma digitala förlaga får man alltså kopiera motsvarande 15 A4-sidor till samma elev under samma kalenderhalvår.
  • Lärare och elev får kopiera enligt 15/15-reglen från en pappersförlaga, t.ex. en bok eller tidning, till samma elev per kalenderhalvår.
  • Du måste ange upphovsmannens namn (t.ex. författaren, kompositören, fotografen) och källan varifrån du hämtat materialet.
  • Bara om det finns en normal tillgång på förlagsutgivna läromedel i ämnet får lärare och elever kopiera enligt 15/15-regeln ur ett förlagsutgivet läromedel.
  • Dessa regler gäller inte för film, inspelad musik, radio- och tv program, datorprogram och engångsmaterial. Reglerna gäller inte heller för digitalt lagrat verk då skolan genom särskilt avtal reglerat hur materialet får användas. 
Detta öppnar upp för ett friare och mer kreativt arbete med hjälp av bilder i skolan, glöm dock inte att det kan vara bra att diskutera och arbeta med upphovsrätt och Creative Commons i skolan då skolkopieringsavtalet inte gäller för eleverna utanför skolan. 

Läs mer här:


Bildresurser med fria eller Creative Commons-licensierade bilder:

16 oktober 2012

Filmworkshop med Skoldatateket


Av-Media i Trelleborg var inbjudna att hålla workshop för skoladatateksträffen som hölls på trevliga Idala Gård i Trelleborg. Vi hade fått fria tyglar och valde att prata om film som pedagogiskt verktyg och medel i skolan. Prezi-presentationen som användes hittar ni här.







Förmiddagen utmynnade sedan i filmskapande med Stop motion-teknik och urpremiär av deltagarnas fina filmer som du kan beskåda nedan. Vi använde iPads till att göra filmerna. Först appen I Can Animate för att göra själva stop motion klippen och sedan Pinnacle Studio för att redigera ihop till en film med musik, ljudeffekter och text. Det var en synnerligen trevlig förmiddag och AV-Media tackar för förtroendet och för att vi fick vara med!

Stopmotion-arbetet med den dansande diskborsten i full gång!

Titta på slutresultaten från deras filmarbete nedan, ungefär en timmes arbete gav dessa underbara små filmer och förhoppningsvis lyckades vi väcka några tankar kring att använda film och rörlig bildmedia i skoldatatekets verksamhet. Det är inte bara ett bra pedagogiskt verktyg - det är faktiskt riktigt roligt också!












12 oktober 2012

Smartboardresurser och stöd - Återkoppling Kattebäck



Notebook, AV-Media, CC-BY-SA
Efter att ha haft en väldigt trevlig kursdag med lärare på Kattebäck lovade vi att lägga upp material och bra Smartboardresurser.

På bilden (här finns större version) finns de vanligaste funktionerna utsatta och det enklaste sättet att lära sig är att experimentera och prova på själva.

Lärarna var snabba att lära och deras resultat efter en timmes arbete med Smartboard går att beskåda på länkarna. Kolla och inpireras!



Grupp Rickard, Magnus, Monija, Elin, Yvonne och Sebastian

Grupp DAJJ

Grupp Fab 4

Grupp Fritidssysselsättningar

Om man vill få en genomgång av de olika interaktiva aktiviteterna som finns i Notebook rekommenderas en titt på vår enkla guide: Aktiviteter i Activity Toolkit 2.0 (Notebookfil, 5 MB)

Det finns ett stort utbud av färdiga lektioner och tips till Smartboard och Notebook på nätet att använda eller låta sig inspireras av. Kolla in några av av våra favoritlänkar:

Lektioner och resurser

 

Lektion.se
Söker du på Smartboard och de årskurser du undervisar i hittar du mängder med lektioner att använda och inspireras av.

SMART klubben
Det officiella forumet för Smartboardanvändare i Sverige. Registrera dig och ta del av vad andra lärare använder tekniken till.

SMART Exchange 
Ett annat forum för Smartboardanvändare att dela med sig av sina lektioner på och ta del av andras material.

Material som passar bra att använda på en Smartboard


Google Earth
Att zooma in och ut över vår vidunderliga värld blir roligare och än mer visuellt när man har en Smartboard att tillgå.

Draw a Stickman
Rita en streckgubbe på tavlan och följ dess interaktiva äventyr. Enormt roligt!

Scale of the Universe
Hur förhåller sig universums beståndsdelar till varandra storleksmässigt? Mäktig guide!

Sunaeon Solar System Simulator
Illustrativt om vårt solsystem.

Road to grammar.
Engelska grammatikövningar i mängder. 

Gapminder
Hans Roslings interaktiva statistikverktyg om världen, alltid bra och alltid imponerande.

Webbmagistern
Övningar i många ämne som skulle passa bra till grundskolans högre åldrar och som fungerar bra till Smartboard. Finns en del användbart för de lägre åldrarna också. Snyggt men med en smula gammaldags syn på skolan…

Skolplus
Färdiga Smartboardlektioner, de flesta för de allra minsta. Kräver registrering för att nå allt material men mycket ligger öppet. Rekommenderas varmt!

Kurser och hjälp i Smartboard och Notebook


SMART Notebook 10
Handledning och videoguider kring hur du kommer igång med Notebook och Smartboard.

Notebook till smartboard
PIM-examination kring hur man använder Notebook med filmer och instruktioner.

Lär dig använda Notebook
Kurs om Smartboard i allmänhet och Notebook i synnerhet. Lär dig använda funktionerna, verktygen och skapa egna lektioner.

Hur går man tillväga för att använda Notebook hemma?

 

Att ha tillgång till Notebook på sin hemdator underlättar när man planerar eller vill sitta och lära sig programmet.
  1.  Ladda ner Notebook  och installera den genom att dubbelklicka på filen. För att det ska fungera längre än 30 dagarna behöver ni en licenskod, denna kan ni skriva in i efterhand.
  2. Du registrerar dig för en licenskod här men för att det ska fungera behöver du ha serienumret som sitter på Smartboarden.
  3. Serienumret hittar du för det mesta på sidan av tavlan. Hittar du det inte så kolla instruktionerna som visar var det kan sitta och se ut.
  4. Skriv in numret på sidan för att få ett mejl med licenskoden som du skriver in när du startar Notebook.
  5. Lycka till!

Guide till Activity Toolkit för Smartboard

Activity toolkit för Smartboard

Bird on a Wire, AV-Media, CC-BY-SA
I Notebook-programvaran för Smartboard finns det ett stort antal färdiga interaktiva verktyg som man kan anpassa, använda och inspireras av. I Notebook hittar du dessa under mappen Lesson Activity Toolkit 2.0 och sen i katalogen Activities.

Dessa är enkla aktiviteter skapade i Flash där man själv anpassar själva innehållet.

För att få en översikt över vilka aktiviteter som finns och kanske lite inspiration hur de kan användas har vi satt ihop en Notebookfil där alla dessa gås igenom. Ladda gärna ner filen och inspireras!

Aktiviteter i Activity Toolkit 2.0 (Notebookfil, 5 MB)

5 oktober 2012

Framtidens läromedel 2012: Arne Trageton - Skriv-läs med dator

Alla som har engagerat sig i metoden Att skriva sig till läsning, ASL, har förmodligen stött på Arne Trageton som är lärarutbildare och forskare på högskolan Stord i Haugesund, Norge. Att Trageton brinner för ASL är synnerligen uppenbart för alla som har sett hans föreläsningar. I Malmö diskuterade Trageton främst det lilla, men övertygande, stöd inom den pedagogiska forskningen som finns för ASL. För er som inte har hört talas om ASL finns det en bra översiktlig genomgång på denna länk. 


På bilden ser vi en jämförelse mellan de elever som fått skriva sig till läsning på PC (PC) i jämförelse med elever som lärt sig skriva enligt traditionella metoder (Hand). Studien, från 2002, finns att läsa här (Word).  Bild: AT i Malmö, AV-Media, CC-BY-SA-NC 


En av Arne Tragetons käpphästar stöder sig på forskning kring barns motoriska utveckling. Många elever saknar den motorik som krävs för att forma bokstäver med penna i skolans tidigaste år. Pojkars motorik ligger i snitt ett år efter flickornas och att misslyckas i tidig ålder med handskrivningen, kan enligt Trageton ge negativa konsekvenser långt upp i åren. ASL kräver en dator med ordbehandlare, som är kopplad till en skrivare. Någon 1-1 satsning är inte eftersträvansvärt enligt Trageton. En dator till två elever, 2-1, är "tio gånger bättre än 1-1". Anledningen till detta är att fler elever vid datorn skapar incitament för samtal och samarbete elever emellan. Enligt Trageton är 1-6 den ultimata datortätheten i F-3. 


AT i Malmö 2, AV-Media, CC-BY-SA-NC


Det är kul att lyssna på och se Arne Trageton. Han är full av energi och har lösningar på alla problem som ASL kan tänkas ge upphov till. Datorkostnader är inga problem, exempelvis. Vi slänger så många fungerande men gamla datorer i Sverige att vi skulle kunna utrusta varenda F-3 klass med de datorer som behövs. 









I Ystad hade man under 2002-2008 ett stort ASL-projekt där alla klasser i F-2 ingick. Resultaten som finns att läsa på Ystads hemsida talar för sig själva:


  • Lusten att skriva blir större
  • Intresset för läsning ökar
  • Lättare att samarbeta kring texter
  • Texterna blir bättre och mer innehållsrika
  • Lättare att skriva för elever med motoriksvårigheter
  • Eleverna kan läsa vad de andra har skrivit
  • Eleverna lär sig stor bokstav och punkt snabbare
  • Naturlig koppling mellan versaler och gemener


Det finns, förutom länkarna i texten ovan, en uppsjö av bloggar och informationssidor på webben om ASL, om du vill veta mer. 




4 oktober 2012

Framtidens läromedel - mässa i Malmö del I



AKA i Malmö, AV-media, CC-BY-SA-NC
Delar av AV-Media var uppe i Malmö och lyssnade på en del intressanta föredrag under den tvådagar långa mässan Framtidens läromedel 2012. Först ut var Allan Kjær Andersen, rektor på Ørestad Gymnasium i Köpenhamn, som pratade om skolans satsning på en, till 100 %, digital skola. Ørestad Gymnasium har alltså inga pappersböcker - alla läromedel tillhandahålls i digital form och är inte sällan skapade av lärare och elever själva. Digitaliseringen har skett successivt sedan 2005 och är sedan augusti i år ett faktum. Den pedagogiska visionen sammanfattade Kjær Andersen i följande punkter:

  • Att utveckla moderna kunskaper och färdigheter genom kreativitet och kultur
  • Att metoderna i klassrummet stimulerar flera olika lärstilar
  • Skolans material ska vara tillgängligt oberoende av tid och rum
  • Se eleven som producent av kunskap snarare än konsument
  • Se eleven som lärande, aktiv och kompetent som undersöker, samarbetar producerar och uttrycker sig i flera olika former.
Kjær Andersen gav även tips om skolledarens roll när man genomför denna typ av radikala förändringar. Den uteslutande viktigaste frågan är Varför?. Innan man gör en satsning på IKT och digitalisering måste man ha ett klart och tydligt svar på frågan: Vad ska vi göra med IKT för att förbättra skolan? 

Skolledarens roll är naturligtvis viktig. Walk the talk fick stå som rubrik för ledarens roll i det hela. Med Walk the talk menade Kjær Andersen att skolledaren ska gå i spetsen för den praktiska IKT-användningen på skolan. Att införa IKT i den omfattning man gjort på Ørestad Gymnasium kräver onekligen en hel del strategiska beslut, som ska vara tydliga och förpliktigande, främst med avseende på val av plattformar och formerna för användande av IKT. Även att i god tid ha klart avtal med lärarna om arbetstider, tid för materialproduktion och att involvera facket i dessa diskussioner, tog Kjær Andersen upp som bärande punkter.

När digitaliseringen väl är sjösatt poängterade Kjær Andersen vikten av att hitta olika former för att fortsätta utvecklas. På Ørestad Gymnasium är lärarna organiserade i olika kompetenscenter. 5 - 7 lärare inom ett ämne diskuterar, kollaborerar, organiserar studiebesök och håller workshop varje vecka (!) för att främja IKT-innehållet i pedagogiken. Till sin hjälp har varje kompetenscenter en så kallad kritisk vän - en extern expert inom området gruppen diskuterar.

Den totala digitaliseringen av Ørestad Gymnasium är fortfarande bara i sin linda. Övergången fullbordades i augusti i år, som sagt. Det ska bli spännande att följa Ørestads framtida förehavanden och kanske är det snart dags att boka ett studiebesök... Du kanske vill följa med? 


1 oktober 2012

Studiedag på  Liljeborgsskolan 24 september


Ola kikar på Prezi, AV-Media, CC-BY-SA-NC
Liljeborgsskolan har påbörjat ett proaktivt arbete med att förbereda skolans pedagogik för en 1-1 satsning. Med utgångspunkter i Puenteduras SAMR-modell och Blooms taxonomi har Liljeborgsskolan som mål att omdefiniera sin pedagogik. När samtliga elever har tillgång till en dator med internetuppkoppling ställer detta andra krav på lärarens metodik. Vi har tidigare skrivit om TÄNK OM-konceptet och det är också detta som Liljeborgsskolan har som utgångspunkt i sitt förändringsarbete. Vi från AV-Media fick en inbjudan av Ulf Jakobsson, rektor på skolan, om att förevisa olika publiceringsverktyg. I samspråk med Ulf och lärspridarna på Liljeborgsskolan valde vi ut:


  • WIX - ett verktyg som låter dig på ett relativt enkelt och snabbt sätt både skapa och publicera webbsidor.
  • Blogger/Blogspot - ett gratis och lättanvänt bloggverktyg
  • Google Formulär - ett gratis verktyg som låter dig göra bland annat utvärderingar, anmälningsformulär och undersökningar direkt på webben.
Vi var djupt imponerade av det engagemang och den framåtanda som råder i detta projekt. Tjugotalet pedagoger kom igång med bloggar och hemsidor bara under förmiddagen och det diskuterades ömsom teknik och ömsom pedagogiska användningsområden.

Att jobba förberedande på det sätt som Liljeborgsskolan gör inför en 1-1-satsning tycker vi är föredömligt. Lärarna kommer att ha ett batteri av färdigformulerade idéer och metoder, när tekniken lyfts in i klassrummet. Mycket kommer att vara vunnet genom dessa förberedelser. Vi önskar lärare och skolledning på Liljeborg all lycka till i det fortsatta arbetet. Vi finns till hands om ni behöver hjälp med IKT- och mediepedagogiska tips och tricks.

Guider till publiceringsverktygen: