18 oktober 2012

Bilder i skolan? Regler och villkor i skolkopieringsavtalet

SBG, AV-Media, CC-BY-SA
Vi som jobbar inom skolan är ofta medvetna om att man inte får använda bilder hur som helst på grund av upphovsrätten.

Vad som  dock inte verkar ha slått igenom är kunskap om hur Skolkopieringsavtalet fungerar som gäller för lärare och elever inom Trelleborgs kommun.




Grundprincipen i Skolkopieringsavtalet är att lärare och elever får använda andras texter, noter och bilder från t.ex. Internet i skolarbetet om ett antal villkor uppfylls. Dessa regler gäller för förskolan, grund- och gymnasieskolan, Komvux, SFI, YH- och uppdragsutbildning.


Du och dina elever får:

  • Använda offentliggjorda texter, noter och bilder, t.ex. bilder som man hittar på Internet, i böcker, tidningar, tidskrifter osv.
  • Eleverna får ha tillgång till materialet i digital form via en intern undervisningsplattform (vars åtkomst är begränsad till skolans personal och elever) eller via mail inom undervisningsgruppen. Läraren får även skanna in och skriva ut material med stöd av Skolkopieringsavtalet till sina elever.

Villkor som dock måste uppfyllas:

  • Materialet får inte spridas till andra än skolans lärare och elever. Materialet får således inte spridas till personer utanför skolan t.ex. genom att läggas ut på bloggar. 
  • Det är tillåtet att kopiera motsvarande 15 A4-sidor från digital förlaga, exempelvis från en nyhetssajt på nätet. Från en och samma digitala förlaga får man alltså kopiera motsvarande 15 A4-sidor till samma elev under samma kalenderhalvår.
  • Lärare och elev får kopiera enligt 15/15-reglen från en pappersförlaga, t.ex. en bok eller tidning, till samma elev per kalenderhalvår.
  • Du måste ange upphovsmannens namn (t.ex. författaren, kompositören, fotografen) och källan varifrån du hämtat materialet.
  • Bara om det finns en normal tillgång på förlagsutgivna läromedel i ämnet får lärare och elever kopiera enligt 15/15-regeln ur ett förlagsutgivet läromedel.
  • Dessa regler gäller inte för film, inspelad musik, radio- och tv program, datorprogram och engångsmaterial. Reglerna gäller inte heller för digitalt lagrat verk då skolan genom särskilt avtal reglerat hur materialet får användas. 
Detta öppnar upp för ett friare och mer kreativt arbete med hjälp av bilder i skolan, glöm dock inte att det kan vara bra att diskutera och arbeta med upphovsrätt och Creative Commons i skolan då skolkopieringsavtalet inte gäller för eleverna utanför skolan. 

Läs mer här:


Bildresurser med fria eller Creative Commons-licensierade bilder:

16 oktober 2012

Filmworkshop med Skoldatateket


Av-Media i Trelleborg var inbjudna att hålla workshop för skoladatateksträffen som hölls på trevliga Idala Gård i Trelleborg. Vi hade fått fria tyglar och valde att prata om film som pedagogiskt verktyg och medel i skolan. Prezi-presentationen som användes hittar ni här.







Förmiddagen utmynnade sedan i filmskapande med Stop motion-teknik och urpremiär av deltagarnas fina filmer som du kan beskåda nedan. Vi använde iPads till att göra filmerna. Först appen I Can Animate för att göra själva stop motion klippen och sedan Pinnacle Studio för att redigera ihop till en film med musik, ljudeffekter och text. Det var en synnerligen trevlig förmiddag och AV-Media tackar för förtroendet och för att vi fick vara med!

Stopmotion-arbetet med den dansande diskborsten i full gång!

Titta på slutresultaten från deras filmarbete nedan, ungefär en timmes arbete gav dessa underbara små filmer och förhoppningsvis lyckades vi väcka några tankar kring att använda film och rörlig bildmedia i skoldatatekets verksamhet. Det är inte bara ett bra pedagogiskt verktyg - det är faktiskt riktigt roligt också!












12 oktober 2012

Smartboardresurser och stöd - Återkoppling Kattebäck



Notebook, AV-Media, CC-BY-SA
Efter att ha haft en väldigt trevlig kursdag med lärare på Kattebäck lovade vi att lägga upp material och bra Smartboardresurser.

På bilden (här finns större version) finns de vanligaste funktionerna utsatta och det enklaste sättet att lära sig är att experimentera och prova på själva.

Lärarna var snabba att lära och deras resultat efter en timmes arbete med Smartboard går att beskåda på länkarna. Kolla och inpireras!



Grupp Rickard, Magnus, Monija, Elin, Yvonne och Sebastian

Grupp DAJJ

Grupp Fab 4

Grupp Fritidssysselsättningar

Om man vill få en genomgång av de olika interaktiva aktiviteterna som finns i Notebook rekommenderas en titt på vår enkla guide: Aktiviteter i Activity Toolkit 2.0 (Notebookfil, 5 MB)

Det finns ett stort utbud av färdiga lektioner och tips till Smartboard och Notebook på nätet att använda eller låta sig inspireras av. Kolla in några av av våra favoritlänkar:

Lektioner och resurser

 

Lektion.se
Söker du på Smartboard och de årskurser du undervisar i hittar du mängder med lektioner att använda och inspireras av.

SMART klubben
Det officiella forumet för Smartboardanvändare i Sverige. Registrera dig och ta del av vad andra lärare använder tekniken till.

SMART Exchange 
Ett annat forum för Smartboardanvändare att dela med sig av sina lektioner på och ta del av andras material.

Material som passar bra att använda på en Smartboard


Google Earth
Att zooma in och ut över vår vidunderliga värld blir roligare och än mer visuellt när man har en Smartboard att tillgå.

Draw a Stickman
Rita en streckgubbe på tavlan och följ dess interaktiva äventyr. Enormt roligt!

Scale of the Universe
Hur förhåller sig universums beståndsdelar till varandra storleksmässigt? Mäktig guide!

Sunaeon Solar System Simulator
Illustrativt om vårt solsystem.

Road to grammar.
Engelska grammatikövningar i mängder. 

Gapminder
Hans Roslings interaktiva statistikverktyg om världen, alltid bra och alltid imponerande.

Webbmagistern
Övningar i många ämne som skulle passa bra till grundskolans högre åldrar och som fungerar bra till Smartboard. Finns en del användbart för de lägre åldrarna också. Snyggt men med en smula gammaldags syn på skolan…

Skolplus
Färdiga Smartboardlektioner, de flesta för de allra minsta. Kräver registrering för att nå allt material men mycket ligger öppet. Rekommenderas varmt!

Kurser och hjälp i Smartboard och Notebook


SMART Notebook 10
Handledning och videoguider kring hur du kommer igång med Notebook och Smartboard.

Notebook till smartboard
PIM-examination kring hur man använder Notebook med filmer och instruktioner.

Lär dig använda Notebook
Kurs om Smartboard i allmänhet och Notebook i synnerhet. Lär dig använda funktionerna, verktygen och skapa egna lektioner.

Hur går man tillväga för att använda Notebook hemma?

 

Att ha tillgång till Notebook på sin hemdator underlättar när man planerar eller vill sitta och lära sig programmet.
  1.  Ladda ner Notebook  och installera den genom att dubbelklicka på filen. För att det ska fungera längre än 30 dagarna behöver ni en licenskod, denna kan ni skriva in i efterhand.
  2. Du registrerar dig för en licenskod här men för att det ska fungera behöver du ha serienumret som sitter på Smartboarden.
  3. Serienumret hittar du för det mesta på sidan av tavlan. Hittar du det inte så kolla instruktionerna som visar var det kan sitta och se ut.
  4. Skriv in numret på sidan för att få ett mejl med licenskoden som du skriver in när du startar Notebook.
  5. Lycka till!

Guide till Activity Toolkit för Smartboard

Activity toolkit för Smartboard

Bird on a Wire, AV-Media, CC-BY-SA
I Notebook-programvaran för Smartboard finns det ett stort antal färdiga interaktiva verktyg som man kan anpassa, använda och inspireras av. I Notebook hittar du dessa under mappen Lesson Activity Toolkit 2.0 och sen i katalogen Activities.

Dessa är enkla aktiviteter skapade i Flash där man själv anpassar själva innehållet.

För att få en översikt över vilka aktiviteter som finns och kanske lite inspiration hur de kan användas har vi satt ihop en Notebookfil där alla dessa gås igenom. Ladda gärna ner filen och inspireras!

Aktiviteter i Activity Toolkit 2.0 (Notebookfil, 5 MB)

5 oktober 2012

Framtidens läromedel 2012: Arne Trageton - Skriv-läs med dator

Alla som har engagerat sig i metoden Att skriva sig till läsning, ASL, har förmodligen stött på Arne Trageton som är lärarutbildare och forskare på högskolan Stord i Haugesund, Norge. Att Trageton brinner för ASL är synnerligen uppenbart för alla som har sett hans föreläsningar. I Malmö diskuterade Trageton främst det lilla, men övertygande, stöd inom den pedagogiska forskningen som finns för ASL. För er som inte har hört talas om ASL finns det en bra översiktlig genomgång på denna länk. 


På bilden ser vi en jämförelse mellan de elever som fått skriva sig till läsning på PC (PC) i jämförelse med elever som lärt sig skriva enligt traditionella metoder (Hand). Studien, från 2002, finns att läsa här (Word).  Bild: AT i Malmö, AV-Media, CC-BY-SA-NC 


En av Arne Tragetons käpphästar stöder sig på forskning kring barns motoriska utveckling. Många elever saknar den motorik som krävs för att forma bokstäver med penna i skolans tidigaste år. Pojkars motorik ligger i snitt ett år efter flickornas och att misslyckas i tidig ålder med handskrivningen, kan enligt Trageton ge negativa konsekvenser långt upp i åren. ASL kräver en dator med ordbehandlare, som är kopplad till en skrivare. Någon 1-1 satsning är inte eftersträvansvärt enligt Trageton. En dator till två elever, 2-1, är "tio gånger bättre än 1-1". Anledningen till detta är att fler elever vid datorn skapar incitament för samtal och samarbete elever emellan. Enligt Trageton är 1-6 den ultimata datortätheten i F-3. 


AT i Malmö 2, AV-Media, CC-BY-SA-NC


Det är kul att lyssna på och se Arne Trageton. Han är full av energi och har lösningar på alla problem som ASL kan tänkas ge upphov till. Datorkostnader är inga problem, exempelvis. Vi slänger så många fungerande men gamla datorer i Sverige att vi skulle kunna utrusta varenda F-3 klass med de datorer som behövs. 









I Ystad hade man under 2002-2008 ett stort ASL-projekt där alla klasser i F-2 ingick. Resultaten som finns att läsa på Ystads hemsida talar för sig själva:


  • Lusten att skriva blir större
  • Intresset för läsning ökar
  • Lättare att samarbeta kring texter
  • Texterna blir bättre och mer innehållsrika
  • Lättare att skriva för elever med motoriksvårigheter
  • Eleverna kan läsa vad de andra har skrivit
  • Eleverna lär sig stor bokstav och punkt snabbare
  • Naturlig koppling mellan versaler och gemener


Det finns, förutom länkarna i texten ovan, en uppsjö av bloggar och informationssidor på webben om ASL, om du vill veta mer. 




4 oktober 2012

Framtidens läromedel - mässa i Malmö del I



AKA i Malmö, AV-media, CC-BY-SA-NC
Delar av AV-Media var uppe i Malmö och lyssnade på en del intressanta föredrag under den tvådagar långa mässan Framtidens läromedel 2012. Först ut var Allan Kjær Andersen, rektor på Ørestad Gymnasium i Köpenhamn, som pratade om skolans satsning på en, till 100 %, digital skola. Ørestad Gymnasium har alltså inga pappersböcker - alla läromedel tillhandahålls i digital form och är inte sällan skapade av lärare och elever själva. Digitaliseringen har skett successivt sedan 2005 och är sedan augusti i år ett faktum. Den pedagogiska visionen sammanfattade Kjær Andersen i följande punkter:

  • Att utveckla moderna kunskaper och färdigheter genom kreativitet och kultur
  • Att metoderna i klassrummet stimulerar flera olika lärstilar
  • Skolans material ska vara tillgängligt oberoende av tid och rum
  • Se eleven som producent av kunskap snarare än konsument
  • Se eleven som lärande, aktiv och kompetent som undersöker, samarbetar producerar och uttrycker sig i flera olika former.
Kjær Andersen gav även tips om skolledarens roll när man genomför denna typ av radikala förändringar. Den uteslutande viktigaste frågan är Varför?. Innan man gör en satsning på IKT och digitalisering måste man ha ett klart och tydligt svar på frågan: Vad ska vi göra med IKT för att förbättra skolan? 

Skolledarens roll är naturligtvis viktig. Walk the talk fick stå som rubrik för ledarens roll i det hela. Med Walk the talk menade Kjær Andersen att skolledaren ska gå i spetsen för den praktiska IKT-användningen på skolan. Att införa IKT i den omfattning man gjort på Ørestad Gymnasium kräver onekligen en hel del strategiska beslut, som ska vara tydliga och förpliktigande, främst med avseende på val av plattformar och formerna för användande av IKT. Även att i god tid ha klart avtal med lärarna om arbetstider, tid för materialproduktion och att involvera facket i dessa diskussioner, tog Kjær Andersen upp som bärande punkter.

När digitaliseringen väl är sjösatt poängterade Kjær Andersen vikten av att hitta olika former för att fortsätta utvecklas. På Ørestad Gymnasium är lärarna organiserade i olika kompetenscenter. 5 - 7 lärare inom ett ämne diskuterar, kollaborerar, organiserar studiebesök och håller workshop varje vecka (!) för att främja IKT-innehållet i pedagogiken. Till sin hjälp har varje kompetenscenter en så kallad kritisk vän - en extern expert inom området gruppen diskuterar.

Den totala digitaliseringen av Ørestad Gymnasium är fortfarande bara i sin linda. Övergången fullbordades i augusti i år, som sagt. Det ska bli spännande att följa Ørestads framtida förehavanden och kanske är det snart dags att boka ett studiebesök... Du kanske vill följa med? 


1 oktober 2012

Studiedag på  Liljeborgsskolan 24 september


Ola kikar på Prezi, AV-Media, CC-BY-SA-NC
Liljeborgsskolan har påbörjat ett proaktivt arbete med att förbereda skolans pedagogik för en 1-1 satsning. Med utgångspunkter i Puenteduras SAMR-modell och Blooms taxonomi har Liljeborgsskolan som mål att omdefiniera sin pedagogik. När samtliga elever har tillgång till en dator med internetuppkoppling ställer detta andra krav på lärarens metodik. Vi har tidigare skrivit om TÄNK OM-konceptet och det är också detta som Liljeborgsskolan har som utgångspunkt i sitt förändringsarbete. Vi från AV-Media fick en inbjudan av Ulf Jakobsson, rektor på skolan, om att förevisa olika publiceringsverktyg. I samspråk med Ulf och lärspridarna på Liljeborgsskolan valde vi ut:


  • WIX - ett verktyg som låter dig på ett relativt enkelt och snabbt sätt både skapa och publicera webbsidor.
  • Blogger/Blogspot - ett gratis och lättanvänt bloggverktyg
  • Google Formulär - ett gratis verktyg som låter dig göra bland annat utvärderingar, anmälningsformulär och undersökningar direkt på webben.
Vi var djupt imponerade av det engagemang och den framåtanda som råder i detta projekt. Tjugotalet pedagoger kom igång med bloggar och hemsidor bara under förmiddagen och det diskuterades ömsom teknik och ömsom pedagogiska användningsområden.

Att jobba förberedande på det sätt som Liljeborgsskolan gör inför en 1-1-satsning tycker vi är föredömligt. Lärarna kommer att ha ett batteri av färdigformulerade idéer och metoder, när tekniken lyfts in i klassrummet. Mycket kommer att vara vunnet genom dessa förberedelser. Vi önskar lärare och skolledning på Liljeborg all lycka till i det fortsatta arbetet. Vi finns till hands om ni behöver hjälp med IKT- och mediepedagogiska tips och tricks.

Guider till publiceringsverktygen: