21 maj 2013

Dr. John i Skurup

AV-Media och Skoldatateket var på plats i Skurups kommunhus, när en av de stora datortillverkarna anordnade ett seminarium. Med på seminariet var fil dr i pedagogik, John Steinberg, som under en timme diskuterade bland annat digitalt flow och konsekvenserna av ett digitaliserat klassrum där alla är uppkopplade. Vi har valt att återge den sistnämnda delen i detta inlägg.

Steinbergs syn på den "nuvarande modellen"


Som utgångspunkt presenterade Steinberg sin syn på den nuvarande svenska utbildningsmodellen:

Steinberg1, Av-Media, CC-BY-SA
Steinberg menade att den rådande skolpolitiken försöker stödja den ovanstående modellen genom öka kontroll och styrning, vilket manifesterar sig som:

  • Ändrade styrdokument (läroplaner, skollag och förordningar)
  • Lärarlegitimationer införs
  • Utökade skolinspektioner och införande av en ny myndighet, Skolinspektionen
  • Förändringar i lärarutbildningen
  • Förändringar i betygssystemet
  • Inför fler nationella prov
  • Krav på mer och utförligare dokumentation och mätningar

Enligt John Steinberg är i princip allt det ovanstående kontraproduktivt sett till det lärande man efterfrågar. Dessutom innebär den pågående digitaliseringen inom skolan att man som lärare delvis tappar kontrollen över det som visas på bilden ovan. För när alla elever har tillgång till digital teknik uppkopplad mot internet blir kontrollen över vad, hur, när, hur länge, av vem och med vem man ska lära sig avsevärt mindre sett ifrån lärarhåll. Den digitala tekniken erbjuder en enorm flexibilitet när man ska besvara dessa frågor.

Lärarens roll i det digitala klassrummet


Kommer lärarens roll i det digitala och uppkopplade klassrummet att reduceras till en passiv åskådare? Absolut inte, menade Steinberg. Snarare tvärtom. Lärarens roll i det digitaliserade och uppkopplade klassrummet är viktigare än någonsin. Steinberg presenterade en lista över lärarens viktigaste roller inom ovanstående kontext:

  • som handledare, mentor och coach
  • som organisatör och ramgivare
  • som kravställare och kvalitetssäkrare
  • som uppföljare och feedbackgivare
  • som uppmuntrare av både innehåll och förmågor
Det sämsta läraren kan göra är att träda tillbaka och bli en "resursperson", menar Steinberg. I dagens klassrum där den digitala tekniken och internet tar ett självskrivet och stort utrymme är de tre pedagogiska nyckelorden handledning, struktur och uppföljning.

Som kuriosa vill jag slutligen delge att såväl AV-Medias som Skoldatatekets representanter satt och nickade instämmande genom stora delar av John Steinbergs föreläsning...

14 maj 2013

Upphovsrätt i skolan och lite Creative Commons


Copyright, MikeBlogs, CC-BY

Hur ska man som lärare förhålla sig till Lagen om upphovsrätt (1960:729)? Risken att bli åtalad är förvisso försumbar, men vi tycker ändå att man i egenskap av lärare bör föregå med gott exempel i klassrummet. 


Igår (15/5) var vi på Smygeskolan och hade en workshop om upphovsrätt för lärare. De flesta svaren på frågorna som vi arbetade med finns på Skolverkets "Kolla källan" och på Bonus Presskopias webbplats. Klicka på bilderna nedan för att komma till webbplatserna. Vill du gå direkt till frågorna och svaren samt källorna scrollar du vidare. Lämna gärna en kommentar om något är oklart eller om du har fler frågor.


__________________________________________________

FRÅGOR


Grönt = Tillåtet Orange = Det beror på Rött = Ej tillåtet
__________________________________________________


Film

Jag vill visa en långfilm i klassen. Vad gäller med avseende på...

  • ...SVTplay (UR och Öppna Arkivet)?
    • "[du får] använda SVT play i klassrummet, t.ex. av en klass i grundskolan, förutsatt att det är fråga om en helt sluten krets elever och att man inte laddar ner eller sparar kopior på t.ex. datorn." källa

  • ... www.sli.se?
    • "[du får] visa filmer som har institutionella rättigheter. En film med institutionella rättigheter får visas inför en sluten krets, till exempel för en skolklass. Du kan till exempel hyra filmer för visning i klassrummet hos swedishfilm.se, sli.se, skolfilm.com, filmcentrum.se, kunskapsmedia.se, centrum (för utbildningsfilm) med flera." källa

  • ...YouTube?
    • "Det går inte att besvara frågan "Får vi visa YouTube-filmer i skolan?" med ett ja eller nej, eftersom det beror på vilken film det är." källa
    • Videos som är upplagda av upphovsrättsinnehavaren är alltid ok att visa.
    • Videos som är licensierade enligt Creative Commons är alltid ok att visa.

  • ...hyrfilm från Hemmakväll?
    •  "De filmer som går att låna på bibliotek eller köpa/hyra i butik får endast användas för privat bruk." källa

  • ...en egen köpt film som jag/elever tagit med?
    •  "De filmer som går att låna på bibliotek eller köpa/hyra i butik får endast användas för privat bruk." källa

__________________________________________________


Text

Får vi i skolan...

  • ...skriva ut och dela ut en kopierad text från en nättidning t ex DN.se eller Aftonbladet.se?
    • "[Du får] göra utskrifter motsvarande 15 sidor i A4-format." källa
    • "Från en och samma digitala förlaga får man alltså kopiera motsvarande 15 A4-sidor till samma elev under samma kalenderhalvår. Eleverna får ha tillgång till det digitala materialet under hela det aktuella läsåret. De digitala kopiorna får bara finnas tillgängliga för läraren och lärarens elever i undervisningsgruppen – andra utanför gruppen får alltså inte ha tillgång till kopiorna." källa

  • ...låta eleverna citera text från en nättidning i sitt skolarbete?
    • "Enligt en bestämmelse i Upphovsrättslagen får var och en citera ur offentliggjorda verk i den omfattning som motiveras av ändamålet. Den som "lånar" en text enligt denna bestämmelse måste ange vem som är upphovsmannen. Citaträtten sträcker sig olika långt i olika fall. I en vetenskaplig eller kritisk framställning, där författaren avser att analysera, kritisera eller på annat sätt belysa ett citerat verk har man rätt att i vissa fall ha rätt att återge ganska stora delar av verket. Kortare dikter etc. kan till och med få återges i sin helhet i dessa sammanhang." källa

  • ...publicera elevers texter på webben t ex hemsidan eller en blogg?
    • Ja, om man frågar eleverna först eftersom de innehar upphovsrätten till sina verk.

  • ...kopiera sidor ur en bok och dela ut?
    • "15/15-regeln innebär att läraren och eleven under samma kalenderhalvår och för samma elev får fotokopiera eller skanna högst 15 procent, men inte mer än 15 sidor, av antalet sidor per förlaga (bok, tidning, tidskrift och liknande). Om ett visst avsnitt, till exempel ett kapitel i boken, behöver kopieras och det omfattar någon eller några få sidor mer än 15 procent respektive 15 sidor får hela avsnittet kopieras. Det innebär att man kan kopiera upp till tre ytterligare sidor, det vill säga som mest 18 sidor." källa 
    • Det är bara tillåtet att kopiera som ett komplement till de förlagsutgivna läromedel som varje elev normalt förutsätts ha tillgång till i undervisningen. Det är alltså inte tillåtet att kopiera för att ersätta läromedel. källa 
    • Från en förlaga i pappersform får man kopiera så många kopior/exemplar att eleverna får var sin kopia och läraren själv får några. källa 

__________________________________________________


Musik

Jag vill använda musik i undervisningen, vad gäller om jag...


  • ...spelar från Spotify?
    • "Musiktjänsten Spotify är skapad för privat bruk och det är inte tillåtet att spela Spotify i till exempel skolans korridorer." källa

  • ...spelar mina eller elevernas egna CD-skivor?
    • "Om du och dina elever till exempel vill spela en cd-skiva eller lyssna på musik i radio eller TV (medan programmet sänds) i klassrummet så har ni rätt att göra det. Som lärare har du också rätt att i exempelvis musikundervisning använda dina egna inköpta exemplar av cd-skivor och spela upp dem för dina elever." källa

  • ...spelar från Youtube-klipp?
    • Se svaret under Film ovan.

  • ...spelar lånade skivor från biblioteket?
    • Här gäller samma regler som gäller för egna CD-skivor i skolan, dvs. att det är ok om vi tolkat det rätt.
    • "I upphovsrättslagen finns ett undantag för musik som används i undervisningssyfte. Den får spelas utan tillstånd. När skolan spelar musik eller har tv i korridorer, uppehållsrum, kafeteria, matsal eller liknande, så täcks detta av det avtal Stim har med varje kommun. Samma sak gäller när skolan anordnar  disco, konserter, elevföreställningar eller liknande (med eller utan  entré) för allmänhet eller föräldrar." källa

  • ...spelar mina egna mp3-filer?
    • Om du köpt musikfilen från t.ex. Spotify eller iTunes så äger du den och kan spela den i klassrummet. Om du däremot har laddat ner den olovligt är inte förlagan laglig och du kan inte använda den.
    • "Om du vill använda musiken från ditt Spotify i skolan så är det möjligt att köpa musiken med så kallade downloads. Du skulle sedan vara ägaren till denna musik och kan göra vad du vill med den." källa

  • ...låter eleverna sjunga en Michael Jackson-låt på skolavslutningen eller kabarén?
    • "Du och dina elever har rätt att spela och sjunga skyddad musik när föräldrar besöker skolan. Ni har också rätt att sätta upp en elevkonsert för allmänheten. Publiken får uppgå till högst 300 personer enligt kommunernas avtal med STIM." källa

__________________________________________________


Bilder

Får vi i skolan...


  • ...visa bilder från t ex DN, lärobok, papperstidningen på projektorn?
    • "Avtalet [Bonus Presskopia] ger dig som lärare och dina elever rätt att använda material från internet (till exempel bilder) i en PowerPoint-presentation eller på den interaktiva skrivtavlan som ni visar i klassrummet." källa

  • ...kopiera in bilder från nättidningen, läroboken och/eller papperstidningen i uppgiften?
    • Ja om vissa förutsättningar uppfylls:
      • "Läggs de digitala kopiorna in på skolans interna nätverk är det alltså enbart läraren och lärarens elever i undervisningsgruppen som får ha åtkomst till kopiorna." källa
      • "Elevernas åtkomst ska vara begränsad till det aktuella läsåret." källa
      • Förlagan ska vara lagligt, dvs. den som lagt upp bilden på nätet ska äga rättigheterna till den.

  • ...använda bild från DN, lärobok, papperstidningen i veckobrevet.
    • "Digitala kopior som sparas får bara vara åtkomliga för lärare och elever i undervisningsgruppen." källa

  • ...publicera bilder från nättidningen, läroboken eller papperstidningen på t ex en anslagstavla, vernissage, hemsida eller blogg 
    • "Digitala kopior som sparas får bara vara åtkomliga för lärare och elever i undervisningsgruppen." källa



    Har du fler frågor eller om något av det ovanstående är oklart, så tveka inte att lämna en kommentar!

    Lösningen på många upphovsrättsliga problem är Creative Commons. Vi har gjort en kort presentation som innehåller en introduktionsvideo om just Creative Commons. Du kommer till vår presentation genom att klicka här eller på bilden nedan.




13 maj 2013

Källkritik: Israel, Palestina och konsten att vinkla nyheter

"Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått i nära ett sekel och fördjupas genom att de båda gruppernas medier skildrar konflikten på så olika sätt. Efter att i tre veckor ha filmat i Israel och på Gazaremsan klippte vi ur samma råmaterial ihop två versioner - en israelvänlig och en palestinavänlig. Washington Posts korrespondent Janine Zacharia berättar om sitt arbete och svårigheten att skildra denna brännheta konflikt." (Medialized - Your place or mine)
Se det mycket intressanta avsnittet från URs serie Medialized här och ha som utgångspunkt kring frågor som handlar om mediekritik och hur man kan vinkla nyheter.

Förslag på diskussionsfrågor tagna från URs programsida

  • Vad är det som får oss att uppfatta filmerna på olika sätt?
  • Vilka verktyg har en redigerare för att vinkla sitt material?
  • Finns det gränser för hur mycket man får redigera ett råmaterial?
  • Är det omoraliskt att klippa på det ena eller andra sättet?
  • Vad är det som gör att ett nyhetsinslag till slut klipps på det ena eller andra sättet?
  • Går det att skapa ovinklade nyhetsreportage? Varför/varför inte?
  • Hur vet man om man kan lita på det man ser?

10 maj 2013

AV-Media på skolappar.nu

AV-Media Trelleborg har så smått börjat recensera appar på skolappar.nu och först ut är kreativa musik/video-appen MadPad som varmt rekommenderas.

Se en kort videogenomgång om programmet här nedan:


8 maj 2013

Samhällsbyggnad med Minecraft - Ett ämnesövergripande projekt och tävling

Kan man bygga framtidens städer i Minecraft och samtidigt lära sig något i skolan? 

Det försökte Jenny Book på Sandeplanskolan i Vellinge ta reda genom att delta i tävlingen Future City med sin årskurs åtta.

Future City är en tävling genomförd av bland annat Energimyndigheten, Energi- och Miljötekniska föreningen, Sveriges Byggindustrier, Svenska Teknik&Designföretagen och Trafikverket där eleverna ska bygga och utforma en stad och gemensamt lösa kommunikation, energifrågor, miljöfrågor och dylikt.

Nytt för i år är att eleverna jobbade i Minecraft (känner du att du inte har full koll på vad Minecraft är så läs gärna Skolappars föredömliga recension och genomgång av spelet).


Att utnyttja spelvärldens dragningskraft i skolan, så kallad spelifiering, är en metod som alltfler lärare fått upp ögonen för. Man försöker utnyttja den potential som finns i att elever självmant lär sig mängder av något och som de är beredda att lägga ner en enorm mängd tid på att bemästra. Tänk om eleverna kunde lägga ner samma energi på lektionsinnehållet när de befinner sig i skolan!

Minecraft är tacksamt då det bygger på att skapa och konstruera. Belöningen ligger i att beskåda och visa andra sina verk då man byggt exempelvis höga torn eller ett fint hus. Här handlar det inte om de enklare belöningssystem som används i t.ex. World of Warcraft. Det går också utmärkt att samarbeta och kommunicera inne i spelet med andra spelare i när och fjärran.

Vi blev nyfikna på Jennys projekt och åkte till Vellinge för att ta ett samtal med henne om hennes upplevelser av Future City.

Jenny Book, AV-Media, CC-BY-SA
 Jenny berättar att projektet varit lyckat och gett mersmak.Hon uppskattade att det fanns ett färdigt koncept att utgå från. Eleverna fick licenser och en server att spela på. På grund av bristande IT-infrastruktur (sega datorer) så löste klassen byggandet genom att vissa elever satt hemma och jobbade. De kommunicerade samtidigt med resten av klassen som satt och planerade i klassrummet via Skype. Ett arbetssätt som fungerande mycket väl. Eleverna som var inloggade satt redo och hade redan kommit igång när de andra eleverna väl var samlade i klassrummet på morgonen.

Jenny är NO-lärare men har samarbetat med och lyft in kursmål från svenskan, matematiken och teknikämnet. Uppenbarligen fungerade arbetssättet bra då Sandeplanskolan var den enda kommunala skolan som gick till final där de visserligen inte vann, men knep förstaplatsen i ett par av deltävlingarna!

 - Det var väl investerad tid då eleverna verkligen har fått omsätta sin kunskap i "verkligheten". Som en bonus har de kommit väldigt när varandra socialt i klassen genom att alla samarbetat och kämpat mot samma mål, berättar Jenny.

Eleverna jobbade med projektet från september till april men har haft "vanliga" lektioner och genomgångar parallellt.

- Eleverna fick rätt så fria händer att själva utforma sin stad men jag ledde dem ibland åt rätt håll med små pekpinnar. Det gäller att ställa rätt frågor till eleverna, fortsätter Jenny.

Eleverna fick också besök av en arkitekt som föreläste om stadsplanering och vikten av välja rätt material och hur viktigt det är med estetiken. Även elevskyddsombudet kom på besök och diskuterade inomhusmiljö.

- Projektet satte elevernas kreativitet och problemlösningsförmåga på sin spets. Eleverna jobbade verkligen entreprenöriellt och det gillar jag. Stötte de på ett problem eller en fråga så googlade de, slog i böcker, frågade andra lärare eller ringde kommunen.

- Att tänka efter före kom naturligt: Hur högt är ett våningsplan? Hur stora rum bor man i? Eleverna ställde naturliga frågor som de sen själva fann svaret på. Framförallt hade eleverna roligt och har man roligt så lär man sig lättare.

Jenny avslutar med att säga att det blir svårt att toppa detta projekt, men tillägger att det är tur att det är sexualkunskap som är nästa moment inom NO...



6 maj 2013

Flipped Classroom- och Smartboard-workshop på Liljeborgsskolan

På valborg var AV-Media inbjudna till Liljeborgsskolan för att hålla studiedag i Flipped Classroom och små workshops i Smartboard och Notebook.

I vår återkoppling till en workshop vi hade på Kattebäcksskolan hittar du mängder av länker, guider och resurser kring Smartboard i skolan.

Vi använde QR-koder och ett mentometer-verktyg för att undersöka inställningen till Flipped Classroom. För att skapa QR-koder finns det mängder av verktyg och vi kan rekommendera QR Stuff för PC, Qrafter för iPhone och iPad och QR Droid för Android-enheter.

Mentometerapplikationen på nätet som vi använde heter Mentimeter och ingen inloggning behövs. Skriv in frågan och svarsalternativen och följ sedan anvisningarna.

Jonatans presentation av Flipped Classroom med Daniel Barkers film hittar du här.

AV-Medias exempelfilm kan du beskåda nedan och undrar du hur klippet skapades har vi också satt samman en "making of"-video.




Liljeborgsskolans lärare skred till verket och filmade små korta genomgångar om allt mellan himmel och jord som sen snabbt redigerades med Youtubes redigeringsfunktioner.

Lär dig spela piano med Sofia och Marianne.


Lär dig trä en symaskin med Liljeborgs textillärare.


Petra och Kim repeterar tyska verb i stam och ändelse.


Jörgen lär oss om att använda uttryck med bokstäver i matematiken.


Vi på AV tackar för en väldigt trevlig och givande studiedag och hoppas att Liljeborgskollegiet kände samman.