28 mars 2014

Material och länkar (Unga och kränkningar på nätet del fem)

Detta är det fem av fem i en serie bloggposter om unga och nätet. Den första delen behandlar Statens Medieråds kampanj No Hate, och deras  webbutbildningar för unga bloggare och moderatorer. Den andra Ungdomsstyrelsens uppdaterade arbetsmaterial Ses Offline. Den tredje tar upp Juridikinstitutets skrift Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? (PDF). Den fjärde tar upp aktuell statistik över ungdomar och kränkningar på nätet och den femte och avslutande sammanställer material och bra länkar.

Vad kan man då göra för att motarbeta kränkningar på nätet? Elza Dunkels skriver i sitt antologikapitel Vad är särskilt med kränkningar på nätet att

Tekniska lösningar är inte vägen för att få stopp på kränkningarna på nätet. Däremot är det viktigt med en ständig och öppen kommunikation mellan vuxna och barn om allt som händer på nätet. Det kan hjälpa barnen att självständigt välja att agera etiskt. Lärare behöver skaffa sig ett mer komplext förhållningssätt till kränkningar på nätet genom att lära sig mer om sociala relationer på nätet.

Skolor har en skyldighet att ingripa vid kränkande behandligen som har någon koppling till skolan enligt skollagen. Vilka typer av kränkningar har då koppling till skolan? Det räcker att eleverna ska gå i samma klass för att det ska finnas en koppling eller att konflikten spiller över från fritiden till skolan. Skolan har således ingen möjlighet att lämna över ansvaret utan har skyldighet att ingripa. Källa: Frågor och svar om nätmobbning

Det viktigaste arbetet består i att förebygga konflikter och kränkande beteende och där finns det ett antal bra saker att göra.
  • Vuxna behöver utbildning om sociala relationer och teknik
  • Tekniska kunskaper i hur man dokumenterar kränkningar och utreder dessa
  •  Insatser med fokus på sociala relationer mellan barn och ungdomar har visat sig vara effektiva
  •  Elever behöver involveras i detta arbetet med att skapa förhållningsregler och i det relationsfrämjande arbetet elever emellan

I korthet handlar det framförallt om att bygga upp en trygg fysisk miljö med trygga elever, något som enligt forskningen också kommer att påverka elevernas beteende på nätet.

Resurser

Kampanjens syfte är att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet.

Likabehandling - arbete mot diskriminering och kränkande behandling på nätet!
En självstudiekurs för förskolor, skolor och fritidsverksamheter som vill utveckla en plan för sitt arbete mot kränkningar på nätet. Mycket matnyttigt och vettigt!

Råd och tips om ungas nätvanor och länkar till forskning kring unga och Internet. Du kan dessutom ställa frågor och få svar från såväl våra experter på internetsäkerhet som vår tonårspanel.

Elza Dunkels forskningsblogg  om barn och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT.

Statens medieråd arbetar med barn och ungas mediesituation i syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan.

En frågelåda om unga och nätet, där Elza Dunkels besvarar frågorna utifrån aktuell forskning. Du kan ställa frågor anonymt och få svar i bloggen eller personligen via mail.

Har du blivit oschysst behandlad på nätet? Är det någon som har skrivit något nedsättande om dig på ett forum eller kanske lagt upp en bild på dig som du inte vill att andra ska se? Eller är du förälder till ett barn som råkat ut för något liknande? Den här webbplatsen är till för dig som känner att du blivit oschysst behandlad på Internet. Här får du råd om vad du kan göra för att lösa problemet.

Publikationer

.se och Bris Motverka nätmobbning - en guide till dig som är vuxen
En handledning för vuxna kring hur man kan prata med barn och unga kring internet, sociala medier och kränkningar. Bra är också att vi får höra barnens egna uttalande, t.ex. detta sammanfattande svar kring vad en vuxen bör säga om en blivit taskigt behandlad på nätet:
"Bara ge mig råd. Det är onödigt att göra berg av kullar. Ge mig råd om hur jag ska göra, om jag ska svara, vad jag ska svara (självklart inget elakt då) osv. Försöka få mig att må bättre också!"

Elza Dunkels Råd till vuxna
Ett särtryck ur hennes bok med läsvärda tips för vuxna. Bör läsas av alla.

Ungdomsstyrelsens Ses offline?
Ett metodmaterial om unga, sex och internet. Mycket användbart!

I Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet? tar vi upp juridiken kring näthat, det vill säga om hot, trakasserier och kränkningar på internet, vilka regler om ansvar som gäller för vad vi säger och skriver i sociala medier eller i andra internetsammanhang.

Statens mediaråds Jag <3 internet
Ett nytt elev- och lärarmaterial för högstadiet och gymnasiet. Materialet innehåller praktiska övningar och lektionsupplägg och handlar om allt från bilder, upphovsrätt, internetsäkerhet, hat och mobbning till sex och porr på internet.

Exempel från barns och ungdomars egna berättelser om sin vardag online. Här finns ett urval av problem som barn och unga upplever på nätet med konkreta exempel från barnen, förklarande texter, och jämförelser med statistik om barns och ungas medievanor från Ungar & medier 2012/13.

En studie som undersöker centrala onlineaktiviteter bland 10- respektive 13-åringar ur ett genusperspektiv. Studien visar att det genomgående finns mycket starka drag av isärhållande av könen både online och offline. Du hittar studien i sin hel här.

Statens medieråds Jag <3 internet
Ett samarbete med en rad olika myndigheter och organisationer har Statens medieråd tagit fram materialet Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online. I materialet diskuteras komplexa frågor som många unga måste hantera i sin nätvardag. Lärarhandledning och kopieringsunderlag ligger i denna reviderade version tillsammans.

Skolverket och Statens medieråd Nosa på nätet
Superundersökarna är en sagobok om källkritik för barnen. Den handlar om Emma och hennes nyfunne vän Snytkorven. Till boken finns det lärarhandledning och diskussionsfrågor.

Ett diskussionsmaterial för vuxna om ung, digital kommunikation. Mycket användbart i vidareutbildning.

Denna antologi bidrar till en djupare förståelse för hur kränkningar, trakasserier och mobbning i skolan uppstår. Orsakerna ska inte främst sökas hos enskilda elever, utan i de sociala processer som eleverna ingår i. En skolas organisation och kultur samt de samarbetsformer som utvecklas mellan barn, elever, lärare och annan personal kan motverka – eller medverka till - att elever diskrimineras, trakasseras eller kränks. Det innebär ett vidgat fokus för skolors förebyggande arbete från enskilda elevers beteende till vad skolans personal gör för att skapa ett tillitsfullt skolklimat som motverkar kränkningar. Antologin riktar sig till skolhuvudmän, rektorer, lärare och andra verksamma inom skolan som vill fördjupa sin förståelse för hur kränkningar i skolan uppstår och kan motverkas.

En bok om näthat och den relevanta jurdiken. Rekommenderas! Boken är indelad i fyra delar. Först introducerar vi dig till begreppet näthat och beskriver varför det är viktigt att tala om hur det kommer sig att hat och kränkningar sprids just på nätet. Del två är en lagöversikt där vi ger dig grundläggande kunskap om lagar som är relevanta för arbetet mot näthat. 
  1. No Hate Speech Movement (Unga och kränkningar på nätet del ett)
  2. Ses Offline (Unga och kränkningar på nätet del två)
  3. Hat på nätet (Unga och kränkningar på nätet del tre)
  4. Vad händer på nätet? (Unga och kränkningar på nätet del fyra)
  5. Material och länkar (Unga och kränkningar på nätet del fem)

Vad händer på nätet? (Unga och kränkningar på nätet del fyra)

Detta är det fyra av fem i en serie bloggposter om unga och nätet. Den första delen behandlar Statens Medieråds kampanj No Hate, och deras  webbutbildningar för unga bloggare och moderatorer. Den andra Ungdomsstyrelsens uppdaterade arbetsmaterial Ses Offline. Den tredje tar upp Juridikinstitutets skrift Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? (PDF). Den fjärde tar upp aktuell statistik över ungdomar och kränkningar på nätet och den femte och avslutande sammanställer material och bra länkar.


Om vi ska tro media och löpsedlar så är det fullständigt kris och laglöst land på internet där i princip alla ungdomar blir utsatta för grov mobbning och trakasserier. Är det så det ser ut i verkligheten?

Denna bloggpost ska försöka sammanställa de siffror från undersökningar som finns för att ge en översikt över läget. Hur allvarliga är problemen?

Forskare rapporterar att mellan 2 och 72 procent av eleverna är utsatta. Att resultaten skiljer sig åt beror bland annat på att elevernas ålder varierar i olika undersökningar. De olika resultaten beror också på hur tillgängliga eleverna är på nätet och – inte minst – på att forskarna använder olika sätt att mäta och definiera mobbning på nätet. Medan somliga redovisar mobbning  på nätet i förhållande till enskilda typer av elektroniska kommunikationsmedel  (till exempel mobiltelefon, internet, spel, sms, direktmeddelanden, e-post) eller i förhållande till bestämda kombinationer av medier, till exempel via internet och mobiltelefon, mäter andra mobbning på nätet med hjälp av en övergripande fråga som inkluderar flera eller alla typer av medier. För vissa räcker det med att ha varit utsatt minst en gång under det senaste året för att betecknas som mobbad på nätet, medan andra menar att man måste ha varit utsatt minst flera  gånger senaste månaden. Erik Flygare och Björn Johansson i Skolverkets antologi Kränkningar i skolan

Ungdomsbarometern har i samarbete med Statens medieråd tagit fram nya siffror som visar hur vanligt det är att ungdomar (15–24 år) blir utsatta för angrepp på sociala medier utifrån diskrimineringsgrunderna:

·       59 % har sett angrepp/någon råka illa ut i sociala medier (63 % flickor och 55 % pojkar)

·         8 % har själv blivit angripen i sociala medier (6 % flickor och 9 % pojkar)

·         85 % instämmer att det är mycket allvarligt att personer eller grupper angrips utifrån diskrimineringsgrunderna.


I denna undersökning har de frågat om kränkningar utifrån diskrimineringsgrunderna, dvs. att kränka någon utifrån deras kön, könsidentitet, etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder.

Värt att ha i åtanke är att alla kränkningar eller förlämpningar på nätet inte går under diskrimineringsgrunderna samt att de undersöktas ålder i undersökningen är 15-24 år gamla. Ungdomar i grundskolan är inte tillfrågade i denna undersökning.


Statens Mediaråds stora undersökning Ungar och medier 2012/2013 (PDF) kartlägger barn och ungdomars mediekonsumtion och upplevelser av olika typer av medier.

I rapporten kan vi i sammanhanget hitta denna relevanta statistik.
  •  15 % av 13-16-åringar har mot sin vilja blivit kontaktat av någon för att prata om sex på nätet. 10 % av 17-18-åringarna har råkat ut för samma sak.
  • 6% av 9-12 åringarna upplever att någon varit elaka eller mobbat dem flera gånger i veckan eller flera gånger i månaden
  •  För 13-16-åringarna är antalet 3 %
  •  För 17-18-åringarna är antalet 0 % i denna undersökning

Rapporten är i sin helhet väldigt spännande och ger en bra insikt i barn och ungdomars mediekonsumtion och sina upplevelser av denna och rekommenderas varmt.


Nätkränkningar (PDF) är en ny rapport från Ungdomsstyrelsen skriven av Måns Svensson och Karl Dahlstrand vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet.

I sin genomgång av det internationella forskningsläget ser de att antalet unga som har erfarenhet av trakasserier online har ökat men att den mest avgörande faktorn där är att antalet ungdomar som använder social media samtidigt har ökat och att de befinner sig mer på internet. Det finns samtidigt studier som visar på att nivån av nättrakasserier och kränkningar är stabil över tid vilket innebär att bilden av problemsituationen inte är enhetlig.

Studier visade även att nätmobbningen är mer utredd bland 10-åringarna (årskurs fyra) i jämförelse med 15- åringar (årskurs nio).

I deras egna undersökning av upplevelser av upplevelser av att ha blivit kränkt av något någon annan skrivit om dem på nätet (16-25) så har 48,6 % upplevet att de blivit kränkt vid något enskilt tillfälle, 7,5 % flera gånger och 0,8 % ofta.

64 procent av de yngre kvinnliga respondenterna har i varierande grad anger att de känner någon som blivit kränkt på nätet med hatbrottskaraktär vilket får ses som en relativt hög andel.

Rapporten innehåller vidare ett antal utdrag ur deras fokusgruppsintervjuer med skolelever som är väldigt läsvärda i sammanhanget då de ungas röst ofta inte hörs direkt i dessa sammanhang och är läsvärda i sin helhet.

I deras kommentarer på intervjuerna sammanfattar rapportförfattarna diskussionerna så här:

Så trots de olika negativa erfarenheter och risker för olika skador som redovisats av
respondenterna så utgör sociala medier en stor tillgång och det är där som majoriteten av de ungas ”sociala kapital” kan finnas investerat genom sitt aktivt brukande av nätverkstjänster som Instagram och Facebook. Men samtidigt såinnebär detta också en relativt hög risk för de som av olika skäl drabbas av ett rykte eller får sin identitet skadad på något annat sätt eftersom flera av de användare som respondenterna har kontakt med genom sociala medier kan kontakten enbart grundas på den identitet som förmedlas genom olika sociala medier. Om ett
uppmärksammat rykte får bred spridning kommer detta även påverka bilden av personen hos användare som annars inte skulle haft någon kännedom eller uppfattning av personen. Samtidigt får man minnas att den höga andel användare som kännetecknar de unga svenskarna visar på att användandet av sociala medier är något som engagerar och utgör en viktig och naturlig del av deras sociala liv. De olika resonemang som redovisats ovan visar samtidigt att det hos de unga användarna av sociala medierfinns en relativt utvecklad kritisk hållning gentemot de olika risker som användandet kan medföra.

Sammanfattningsvis så beror antalet utsatta på hur man genomför undersökningen, vem man frågor, vilka frågor man ställer och hur man definierar kränkning och mobbing. Det är svårt att säga några exakta siffor men kring 10-30 % har någon gång blivit utsatta för någon kränkning på nätet och mellan 1-5 % är utsatta för systematiska och upprepade kränkningar (mobbning) på nätet. I vilket fall som helst är det ett allvarligt problem som kräver ett intensivt arbete med värdegrundsarbete i skolan. 
  1. No Hate Speech Movement (Unga och kränkningar på nätet del ett)
  2. Ses Offline (Unga och kränkningar på nätet del två)
  3. Hat på nätet (Unga och kränkningar på nätet del tre)
  4. Vad händer på nätet? (Unga och kränkningar på nätet del fyra)
  5. Material och länkar (Unga och kränkningar på nätet del fem)

Hat på nätet (Unga och kränkningar på nätet del tre)

Detta är det tre av fem i en serie bloggposter om unga och nätet. Den första delen behandlar Statens Medieråds kampanj No Hate, och deras webbutbildningar för unga bloggare och moderatorer. Den andra Ungdomsstyrelsens uppdaterade arbetsmaterial Ses Offline. Den tredje tar upp Juridikinstitutets skrift Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? (PDF). Den fjärde tar upp aktuell statistik över ungdomar och kränkningar på nätet och den femte och avslutande sammanställer material och bra länkar.

Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? tar upp juridiken kring näthat. Vilka regler om ansvar som gäller för publicering och kommentarer på nätet och går att ladda ner eller beställa från Ungdomsstyrelsen.

Boken är författad av medarbetare vid Institutet för juridik och internet och till boken finns också en lärarhandledning (Får man skriva vad man vill på internet?) författad av Diskrimineringsbyrån i Uppsala som vid denna texts publicering ännu inte verkar ha hittat ut på nätet. Den bör dyka upp i dagarna så sök efter den i din favoritsökmotor så ska den nog dyka upp.

Är det så att man kan säga vad som helst på internet? Nej, det är naturligtvis inte sant. Det finns många regler som sätter gränser för vad man får säga eller skriva på till exempel Facebook, Instagram och Ask.fm. I Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet? tar vi upp juridiken kring näthat, det vill säga om hot, trakasserier och kränkningar på internet, vilka regler om ansvar som gäller för vad vi säger och skriver i sociala medier eller i andra internetsammanhang.





Näthat är det uttryck som används när någon hotar eller kränker någon annan på internet och har tyvärr blivit vardag för många som skriver eller använder internet, det räcker egentligen att gå in på någon av våra stora tidningars kommentatorsfält för att få mängder med exempel.

Ett välkänt exempel är Uppdrag Gransknings avsnitt med namnet Män som näthatar kvinnor där kvinnor verksamma inom media läste upp hot och kränkningar de fått.


Ett annat exempel är Julia som kritiserade att HM hade valt att trycka tröjmotiv med rapparen Tupac på eftersom han var dömd för sexuella övergrepp. Detta retade upp mängder av människor som kommenterade hatiskt och hotfullt.

I resterande text ska jag försöka ge mig på att sammanfatta några av de viktigaste punkterna i boken som rekommenderas att läsas i sin helhet.

Ansvar och skadestånd

Det finns två olika sorters ansvar inom juridiken: straffansvar och skadeståndsansvar. Straffansvar avgörs i ett brottmål och åklagaren anklagar någon för att ha begått ett brott efter det att polisen gjort en utredning. Om personen som åtalas bedöms som skyldig döms den till ett straff, t.ex. fängelse eller böter. För att kunna dömas till straffansvar måste man vara 15 år och straffmyndig.

Är man under 15 år kan det bli en fråga för socialtjänsten men man kan också få skadeståndsansvar, och detta känner inte alla till. Skadeståndsansvar innebär att man kan få betala skadestånd för brott man begår när man är under 15, t.ex. olaga hot eller kränkningar.

Enligt en ny regel i lagen så ansvarar nu föräldrar för skador som barn orsakar genom brott och ska betala en del av beloppet, i det kända fallet med Instagrammålet i göteborg blev de båda tjejerna dömda för grovt förtal och de och deras föräldrar ska betala skadestånd på flera hundratusen kronor.

Vid skadestånd för kränkning är summan aldrig mindre än 5000 kronor och det är sällsynt att summan överstiger 100 000.

Förtal

Förtal är att beskriva någon annan på ett sätt som får den att framstå som en sämre människa i omgivningens ögon t.ex. på Facebook, Youtube eller Instagram. Döms man för förtal kan man dömas till böter eller fängelse. Att skriva till eller om någon att de ”ligger med vem som helst för några öl”, för att ta exemplet från boken, så är det ett typiskt exempel på förtal. Att uttrycka elaka värdeomdöme om någon, t.ex. ”du är fet och dum” är för det mesta inte förtal.

Den som ansvarar för förtal är den som ser till att de kränkande påståendena eller bilderna sprid. Den som ursprungligen står för uttalandet eller påståendet är inte den ansvariga utan den som sprider det.

Förolämpning

Med en förolämpning menas uttalande som uteslutande avser att såra en persons självkänsla. I vanliga fall döms böter ut, men i grova fall kan fängelse dömas. Man kan också bli skyldig att betala skadestånd.

För att man ska kunna dömas måste det finnas uppsåt, personen som förolämpar måste förstå att uttalandet kan såra.

Om förolämpningen anspelar på ras, tro sexuell läggning med mera så ser lagen extra allvarligt på den vilket gör att åklagaren kan väcka åtal för hatbrott. Att rikta skällsord baserade på ens etnicitet eller sexuella läggning mot någon kan vara exempel på detta.

Det kan vara svårt för domstolarna att avgöra var gränsen för en förolämpning går och det finns inte så många exempel från domstolarna.

Olaga hot

Att hota någon så att den känner sig otrygg kan vara olaga hot. Hot förekommer väldigt ofta på nätet men alla hot behöver inte vara brottsliga. Det krävs både att man hotar med ett annat brott (jag ska mörda dig) och att hotet i sig är tillräckligt allvarligt för att det normalt är tillräckligt för att framkalla rädsla för liv, hälsa eller egendom hos den hotade. Att det är ett tomt hot spelar ingen roll juridikens ögon.

Straffet för olaga hot är böter eller fängelse och skadestånd kan utdömas. Hotet behöver inte vara uttalat utan man kan också dömas för så kallade förtäckta hot. Den som hotas måste dock bli medveten om hotet.

Ofredande

Ofredande består av att någon ”allvarligt stör” någon annan genom att kroppsligt ge sig på någon eller bete sig på ett hänsynslöst sätt. Typfallet av ofredande på nätet är att trakassera någon genom att skicka mängder av meddelande på sociala nätverk: det måste finnas uppsåt, den som ofredar måste förstå att beteendet kan uppfattas som störande men ändå fortsätter.

Det kan vara svårt att dra gränsen mellan vad som är ofredande och vad som inte är brottsligt men det kan också vara svårt att dra gränsen mellan ofredande och när det handlar om ett annat brott,

Boken fortsätter sen att gå igenom:
  • Sexuellt ofredande
  • Utnyttjande av barn för sexuell posering
  •  Barnpornografi
  • Olaga förföljelse eller stalkning
  • Dataintrång
  • Personuppgiftslagen
  •  Hets mot folkgrupp
  • Mobbning


Alla med exempel och typfall vilket gör att man får en bra översikt över rättsläget kring dessa brott och de flesta fallen tas också upp i No Hate-podden.


Boken avslutas med ett kapitel om var man kan vända sig om man blivit utsatt för ett brott. Skolan har också ett ansvar för kränkningar som sker på fritiden om de har någon koppling till skolan.

Diskrimineringsbyrån i Uppsala som arbetar med att förebygga diskriminering i samhället genom att utbilda och ge information om diskrimineringslagen. Inom ramen av deras projekt Nätvaro har de utbildningar inom näthat, hjälper till att driva ärende samt har gett ut en del bra skrifter.




Boken är indelad i fyra delar. Först introducerar vi dig till begreppet näthat och beskriver varför det är viktigt att tala om hur det kommer sig att hat och kränkningar  sprids just på nätet. Del två är en lagöversikt där vi ger  dig grundläggande kunskap om lagar som är relevanta för arbetet mot näthat. Del tre i den här boken handlar om förebyggande arbete mot näthat, och det ni i er organisation kan tänka på för att ta ansvar för era egna webbplatser. Den fjärde och sista delen handlar om det åtgärdande arbetet, alltså det som ni kan göra om organisationen eller en medlem eller anställd i organisationen blir utsatt för näthat.

Ses Offline (Unga och kränkningar på nätet del två)

Detta är det två av fem i en serie bloggposter om unga och nätet. Den första delen behandlar Statens Medieråds kampanj No Hate, och deras  webbutbildningar för unga bloggare och moderatorer. Den andra Ungdomsstyrelsens uppdaterade arbetsmaterial Ses Offline. Den tredje tar upp Juridikinstitutets skrift Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? (PDF) . Den fjärde tar upp aktuell statistik över ungdomar och kränkningar på nätet och den femte och avslutande sammanställer material och bra länkar.

Ses Offline är ett gratis metodmaterial om unga sex och internet för dig som jobbar inom högstadiet eller gymnasiet. Boken har har varit väldigt populär och har tryckts i över 35 000 exemplar och är nu ute i en ny utökad upplaga med ett nytt kapitel om näthat.

Den nya upplagan ser i skrivande stund inte ut att finnas som pdf-fil men lär dyka upp i dagarna. Du hittar den här. Till boken hör en dvd-skiva med tillhörande filmer till lektionsunderlaget, dessa går också att hitta på Youtube.

Du som håller i det här materialet är antingen en vuxen som på något sätt arbetar med unga. Kanske gör du redan ett fantastiskt arbete med att prata om sexualitet och internet med unga, Kanske känner du dig ny inför något av eller båda dessa ämnen. Detta är ett metodmaterial som ska inspirera, ge dig verktyg eller i vissa fall mod att lyfta dessa ämnen som vi kan lova är angelägna för de unga som du arbetar med. Syftet med materialet är att öppna för samtal om och förebygga ungas sexuella utsatthet på internet. (Ur bokens förord.)



Varje lektion innehåller samma upplägg. En introduktion med bakgrundsfakta och statistik relevant till ämnet. Bakgrund till lektionen, varför det är ett relevant ämne att ta upp, belysa och diskutera. Att tänka på när man håller lektion med tips kring vad som är relevant att ha tänkt på inför lektionspasset. Själva lektionsupplägget med tillhörande filmer och diskussionsfrågor. Sedan följer ett antal olika övningar av typen rangordningar, heta stolen, diskussionsfrågor, påståenden, case att diskutera, rätt och fel-frågor med facit och dylikt, övningar man kan genomföra i klassen och som förhoppningsvis kan leda till bra diskussioner.

Lektionerna i boken är:
  1. Se mig – om hur man presenterar sig på nätet
  2. Det är svårt att säga att jag inte vill – om gränssättning
  3. Det är ju inte som att jag har prostituerat mig – om att ha sex mot ersättning
  4. Du ska dö din jävel – om kränkningar, hot och trakasserier på nätet
I slutet av boken hittar du dess förankring i skolans styrdokument och bra tips på webbplatser för stöd och fördjupning.

  1. No Hate Speech Movement (Unga och kränkningar på nätet del ett)
  2. Ses Offline (Unga och kränkningar på nätet del två)
  3. Hat på nätet (Unga och kränkningar på nätet del tre)
  4. Vad händer på nätet? (Unga och kränkningar på nätet del fyra)
  5. Material och länkar (Unga och kränkningar på nätet del fem)

27 mars 2014

No Hate Speech Movement (Unga och kränkningar på nätet del ett)


Detta är det ett av fem i en serie bloggposter om unga och nätet. Den första delen behandlar Statens Medieråds kampanj No Hate, och deras webbutbildningar för unga bloggare och moderatorer. Den andra Ungdomsstyrelsens uppdaterade arbetsmaterial Ses Offline. Den tredje tar upp Juridikinstitutets skrift Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? (PDF). Den fjärde tar upp aktuell statistik över ungdomar och kränkningar på nätet och den femte och avslutande sammanställer material och bra länkar.


I måndags deltog jag i den konferensen No Hate Speech Movement arrangerad av Ungdomsstyrelsen och Statens Medieråd där de presenterade den nystartade kampanjen No Hate.


No Hate Speech Movement är ett initiativ från Europarådet och genomförs i 37 olika länder. Kampanjens syfte är att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet.


No Hate, AV-Media Trelleborg CC-BY-SA

Av statistiken ovan ser vi att det är ett reellt problem vi diskuterar men hoppfullt i sammanhanget är att så många anser att det är ett stort problem, som Alive Bah Kuhne uttryckte det: Vi har inte förskjutit värdegrunden.

Den nylanserade sidan nohate.se innehåller mängder med användbart material för oss som jobbar i skolvärlden eller på annat sätt nära ungdomar och denna bloggpost kommer göra ett försök att gå igenom och presentera innehållet och hur det skulle kunna användas.

No Hate-kampanjens fokus ska vara:

Kunskapshöjande – Vad får man och vad får man inte göra på nätet? När får jag säga ifrån?
Stärkande – Hur kan jag göra skillnad?
Inspirerande – Vad har andra gjort?
Peppande Vi kan och jag kommer att våga!


Deras enkla grundråd för hur vi kan skapa ett trevligare klimat på internet där vi minskar kränkningar och övergrepp är samlade under rubriken Våra fyra tips, och bara dessa i sin enkelhet är bra att ha som utgångspunkt i diskussioner i klassrummet kring hur man bör bete sig mot varandra.








No Hate har även låtit några av Sveriges mest kända unga youtubare (dessa fyra har tillsammans hundratusentals prenumeranter och miljontals videovisningar!) illustrera budskapen i små korta filmer som är väl värda att titta på. Du hittar dessa under filmer.



Sidan innehåller också ett antal podcaster, korta radioprogram där juridken kring näthat enkelt gås igenom och diskuteras. Till programmen finns ockå ett lärarmaterial med diskussionsfrågor anpassade till de respektive poddarna att ladda ner. Till frågorna finns dessutom i relevanta fall facit som stöd. Materialet inleds med dessa tänkbara ord:

Det finns förmodligen några i klassrummet som antingen själva varit utsatta, eller som utsatt
någon annan för liknande situationer som beskrivs i materialet. Därför är det viktigt att du som lärare inte moraliserar, skuldbelägger eller trivialiserar elevernas resonemang. Vinkla samtalet till att handla om omvärldens strategier för att undvika att situationerna sker igen, i stället för att ha fokus på den drabbades eventuella ansvar.

Sidan innehåller också ett antal affischer och foldrar färdiga att skriva ut och ha i klassrummet och annat metodmaterial att använda i klassrummet.

Om du jobbar med unga som själva bloggar eller är aktiva på sociala nätverk så är deras två kurser som du hittar under utbildning väl värda att titta på. Eller om du själv är intresserad av vilket ansvar man har som skribent och publicist på nätet.

r finns våra utbildningar och metodmaterial. Utbildningarna är till för att du som bloggare eller moderator ska kunna lära dig mer om dina rättigheter och skyldigheter, samt kunna få tips på hur du kan sätta upp regler på din blogg eller i ditt forum. 


Efter att ha gått igenom moderatorsutbildningen kan jag rekommendera alla att göra den för att få en bra överblick kring vad och hur man bör kommentera på nätet, något som också vi vuxna måste bli duktigare på. Den innehåller också en användarreglergenerator som på ett smidigt sätt skapar förhållningsregler att använda på sin blogg, sajt eller forum.

När du är färdig får du ett certifikat att sätta upp på ditt arbetsrum eller posta på din webbsida.

Är du osäker kring vilka lagar som reglerar kommunikation och publicering på nätet får du också en förtjänstfull genomgång på No Hate.

17 mars 2014

Interagera med eleverna digitalt på enklast möjliga sätt

Väståkraskolan Anderslöv hade studiedag i torsdags och vi var inbjudna till att medverka under förmiddagen. Vi började med att hålla en presentation av våra verksamheter inom bildningsförvaltningens systemavdelning. Prezin vi använde oss av hittar ni här och här kan ni ta del av AV-Medias kursutbud.

Björn höll i en workshop om upphovsrätt och lejonparten av det han gick igenom har vi skrivit om tidigare på bloggen, här och här. För egen del var det interaktion och kommunikation som avhandlades under 50 minuter. Inte mycket tid för att köra en workshop och därför ställde vi upp tre regler för verktygen vi gick igenom:
  1. Det ska fungera.
  2. Det ska vara enkelt.
  3. Det ska vara kul.

TodaysMeet

Vi började med att titta på TodaysMeet. En sida som låter en användare på ett busenkelt sätt skapa ett 
forum/anslagstavla, som sedan ligger öppet på nätet att diskutera i. Användningsområden som diskuterades under workshopen var:

  • Brainstorma kring ett ämne
  • Rättstavningsövningar
  • Komplettera information i klassråd
  • Sprida länkar snabbt
  • Kommunikation i grupparbeten
  • + en massa annat som jag har glömt....


Mentimeter

Mentimeter blev nästa verktyg som vi interagerade med. Gratisversionen, som inte ens kräver inloggning, låter dig samla in två olika typer av svar, utifrån färdiga svarsalternativ eller som fritext. Den som har skapat frågan får kan visa eller projicera svaren i realtid. På den sida där svaren visas finns dessutom alla instruktioner som respondenterna behöver. Låter det komplicerat? Det är det inte! Klicka nedan för att se hur det ser ut:

Mentimeter är på gränsen till självförklarande, men för säkerhets skull har vi gjort en liten manual, som du hittar här.


Titanpad

Titanpad skapar en sida på nätet som också är en ordbehandlare. Alla som hittar till sidan kan också skriva och redigera i texten. Detta kallas allmänt för ett "delat dokument". Istället för att alla sitter med sin lokala version, så är alla istället anslutna till den enda versionen - i molnet. Vi gjorde en liten film för något år sedan som beskriver detta mer utförligt. Klicka här om du vill titta på filmen om delade vs. lokala dokument. Eftersom det är dumt att uppfinna hjulet en gång till så lämnar vi över ordet till Patricia Diaz, som har skrivit ett utmärkt blogginlägg om hur och till vad Titanpad kan användas.

Tack för en trevlig förmiddag!
Vi ses.